Var ett tag sedan. Har inte hänt så mycket sen sist men nu har vi under sommaren gjort 3 besök på BUP med Ayla och ett som bara vi föräldrar gick på, för att få en sammanfattning av resultat som kom fram i samma utvecklingstest som gjorts om, som hon gjorde för ett år sedan. Sedan var vi på Aylas halvårsbesök på barnavdelningen och träffade hennes vanliga doktor. 

 

Pedagogen på BUP hade skrivit en tydlig sammanfattning om Vad hon kommit fram till. Detta fick doktorn läsa när vi var där för hon hade inte sett det innan. När vi var där glömde jag bort att pedagogen faktiskt skulle skicka en remiss till Habiliteringen pga att hon har en "annorlunda utveckling". Ihop med förskolans utsago kom hon fram till att Ayla kan i flera fall motsvara den åldern hon är i, men i några fall uppfattar hon inte saker o ting som jämnåriga. Det som är otroligt lurigt för omgivningen är att hon pratade väldigt tidigt, klart och tydligt långa meningar. Hon har ett enormt ordförråd! Det som märkts nu är att hon har svårt att använda språket nyanserat. Hon kan inte svara nyanserat och målande. Hon kan berätta mycket när hon har det framför sig. Men har hon inget som påminner om den röda tråden tappar hon vad hon ska säga. och om något distraherar henne hamnar hennes fokus snabbt på det istället.

Iaf så sa jag inte att BUP skulle remittera vidare för en eventuell mer utredning, för jag som sagt Glömt bort det.

 

För min del har det varit mycket att tänka på denna sommaren. Har väl fått se mig själv som utbränd, med allt vad det innebär, med  fysiska åkommor. Det känns lite bättre nu, tror jag, men har ont i benen hela tiden, och somnar väldigt lätt. Jag glömmer småsaker hela tiden, och tappar tråden när jag pratar. Har vi varit nånstans så blir jag helt slut.

 

Att detta hände mig, beror på många års påfrestningar privat. Men nu har det varit väldigt mycket händelser, möten, sjukbesök av olika anledningar med olika barn..Och samtidigt en Otroligt stressande jobbmiljö, alltid med för lite folk, övertid, blandade tider och stress. Detta funkar inte för mig, ihop med andra påfrestningar jag har privat.

 

Men detta om mig var en parantes nu. Tycker det är en lättnad att remiss är skriven till Habiliteringen.

 Av mötet på barnavdelningen denna gång, kom det fram att hon växer, hon följer sin lilla kurva exakt, fastän huvudets storlek sackade av för 2 år sedan.  I slutet av besöket sa doktorn att vi ska vara uppmärksamma på pubertetssymptom!!!! Herregud, hon är 5,5 år!!! Jag har snarare tänkt att det finns risk att hon inte kommer i puberteten alls. Blev så förvånad. För nu sas det att korta människor riskerar att hamna där i förtid, och då Måste vi höra av oss direkt. Detta skrämde mig! Hon sa att hon kanske möjligen kunde känna en liite förstorad bröstvårta på henne!! Men vi skulle inte bli rädda, bara vara medvetna om detta så vi får hjälp om det behövs.

 

Nu finns det heller ingen anledning att göra fler undersökningar på att hitta fysiska avvikelser. Och det kan jag väl hålla med om. Nu hoppas vi ju att det kan komma nåt bra ur det som är på gång så vi kan hjälpa henne framåt på bästa sätt....