Alltså, det är inte Stilla hemma!! Absolut inte. Aldrig. Någonsin. 

Men vad det gäller möten och om att komma framåt med svar kring Ayla, står det still.

Vi var på förskolan förra veckan och hade ett samtal med en av pedagogerna och en specialpedagog om hur de kan göra det lättare för Ayla där i olika situationer, så pratade vi lite om hur hon agerar och vad vi gör och hur hon är hemma kontra där. 

Konkret ändring flyttade vi fram lämning o hämtning en kvart för att de ska ha blivit helt färdiga med frukostbestyren när Ayla kommer. Jag upplever ganska ofta att Ayla har svårt att bara springa in om inte någon kan komma och välkomna in henne ordentligt när hon kommer. Ibland har morgonen varit hektisk, och ibland blir hon extra mammig och vill hänga sig kvar på mig om de inte kommer och lockar in henne med något roligt! 3 lämningar o hämtningar har gjorts ned den förskjutna kvarten och det har funkat bra tycker jag.

Sedan skulle hon vid hämtning ta ett timglas eftersom hon gillar det, och när sanden runnit ut ska hon följa med för påklädning. Gick fantastiskt bra de 2 första gångerna. 3 je gången hittade hon på ursäkter att springa in igen flera gånger. När jag väl fått med Ayla o Otto ut i deras utgång, stod hon t om och klädde av sig medan jag vänt ryggen till o hjälpt Otto. Eftersom Elwe väntat länge och var otålig i sin vagn, tappade jag lite tålamodet och sa väl till lite Väl högt när hon gjorde detta!!!! Blev tråkigt, men hoppas verkligen det var en engångsföreteelse, och att det kommer funka bra som de första gångerna. Att hitta verktyg som löser problem som uppkommit, hjälper ju mycket.

Det var lite andra saker som skulle provas, och  över lag så är det ju jättebra att man gör förbättringar och ändringar som sedan utvärderas.

I övermorgon ska vi faktiskt på ett återbesök till den Barnpsykolog som utförde mognadstestet på Ayla, på Bup. Hon slutade men började jobba där via BVC, men hon lovade att följa Aylas utveckling, vilket vi är enormt tacksamma för!! Nu ska bara jag o Botte dit och prata om hur det gått o så. Sen vet jag inte eg vad som följer på det, För eg hade vi hoppats att vi skulle få komma på höst-besöket hos Barn innan, så vi fick veta vad vår läkare där tänkte om utsagon efter testet, om det skulle bli några andra test som utvecklar teorierna om Ayla har någon diagnos. Men nu vet vi inte när vi ska dit. Så det blev lite fel ordning.

Vi har och har haft flera möten av andra anledningar med flera av mina andra barn med, både sjukhusbesök, vårdcentralen, bokade besök på Barn mm, så vi är ju inte direkt sysslolösa. Och ett möte som vi var på med minstingen i fredags, var 3 v försenat eftersom vi missade hans första tid 3 v tidigare 😭 Det gäller att veta vad man ska göra!! Skriver alltid upp allt i almanackan i telefonen, men ändå lyckades vi missa pga att jag kollade för sent den dagen. 

Men dagarna går här, och det är väl ingen större förändring gällande samspelet och tillståndet här.. Vi kämpar på att få ihop allt, och försöker hitta smidiga sätt att hantera vardagliga situationer.

Har varit rädd att vi ska behöva åka runt överallt o lämna barn när jag börjar jobba i januari, men fick reda på i fredags att lillebror Elwe kommer få en plats på orten vi bor i, i dec som vi önskat. Det är Inte samma fsk som de andra, men den köplatsen är kvar. Men det är iaf inte på annat ort, som de sa först!!! Känns enormt skönt! För vi Behöver ha så smidiga lösningar som det bara går!

Jag inledde med att det inte känns som det händer nåt, men märker ju att det är ju massa på gång hela tiden!!! Ibland är det bra att pränta ner saker och ting så man förstår vad man håller på med 😅