Same same, but different
Bara ett litet inlägg kring funderingar och jämförelser..

Tidigare i veckan innan jag skulle lämna på förskolan, blev det ett himla liv strax innan vi skulle åka dit. Jag bad Otto att stänga av TVn eftersom Ayla behövde kissa. Det var det sista som skulle göras. Men när Ayla hör att jag ber honom om det, flyger hon upp och springer för att stänga av TVn.... Tumult uppstår, varpå A tar tag i Os tröja och svänger bort honom. Han landar på mage med ansiktet ner och får näsblod och en fläskläpp 💔 Det hela gick så snabbt så jag hann inte reagera. Höll ju samtidigt på att klä på Elwe. Väl på förskolan sa Ayla Förlåt till Otto. Han blev superglad och skuttade in som ingenting. Och Ayla var jättestolt över att ursäkten togs emot så bra. Ska bara få henne att förstå att det Inte är okej att agera på känsla på det viset, för att man sedan säger förlåt efter..

(null)

Idag lyckades pappan få näsblod🙈 Hon satt o kramade honom i soffan, och plötsligt av någon obegriplig anledning fick hon ett snabbt ryck och skulle göra nåt, så hon hoppade oförberett och skallade honom över näsan 🤭

Så 2 näsblod på andra samma vecka! Det är förvisso Halloween-tider, men hade föredragit låtsasblod istället 😵 Det ena var för hon ville göra nåt jag bett lillebror om, så ganska mycket med flit. Det andra helt osvsiktligt, men även det då hon agerat på känsla eller idé eller vad hon nu fick för tanke. Same same, but different!

(null)

Många gånger tänker jag att vi skulle ha nåt till henne som dämpade det där flaxiga beteendet som gör att det blir mycket missförstånd. Eller nåt fantastiskt knep som vi inte kommit underfund med än. För som det är dagligen är det svårt för både henne och oss andra att hantera när hon får känslostormar och vredesutbrott, men även när hon "bara" är stissig/fladdrig/flaxig/manisk.