Eftersom hon ju var liten redan från start var jag jättemån om att göra det jag kunde för att ge henne mat med krut i! Så hon växte mer pga vad hon åt. Var extremt noga med att hon inte skulle få i sig vitt socker just för att jag ville att det hon åt, skulle vara bra även om hon skulle få i sig bara lite.

Men vid 2årsåldern ville hon styra själv och då började hon äta färre saker av det hon ätit, och i mycket mindre mängder. Blev fort mätt! Maten blev nåt slags tvång. Jag hade lite panik över att hon inte fick i sig allt bra jag tänkt ut, men det gjorde att hon vägrade ännu mer.

Vet ju att om vi inte lade ner så mycket energi när hon krånglade, så åt hon ju av sig själv lite senare. Jag lärde mig tillslut att hon inte behövde äta lika tätt som jag trodde, för då hann hon inte bli hungrig. 

När hon nu är lite större är det det mycket viktigt att maten läggs upp på "rätt sätt", maten får INTE blandas ihop eftersom hon vill se vad hon äter. Själva ätandet sker oftast i en viss ordning där hon äter upp en hörna först och sedan följer det andra på. Hon älskar sås nu, så vill ofta ha den separat med så hon kan doppa de andra sakerna i såsen, Eller ketchup.. Helst vill hon lägga upp maten själv också. Här kan det bli liv o kiv om hon från början Tänkt att Hon själv ska lägga upp, men om vi ändå gjort det i förväg för det ska svalna! Det händer att hon lugnar sig om hon bara får lov att lägga upp åt oss då, på våra tallrikar!

Smoothies är nåt jag gjort från ungefär ett års ålder. Det är så bra för man kan gömma lite alltmöjligt i det. Bara hon inte ser när jag gör den! Då kan jag säga att det är en jordgubbssmoothie, för då tror hon det bara är mixade jordgubbar 😅 Men ibland går det och ibland inte. Just nu dricks det upp fort om hon och Otto får turas om att dricka i ett glas. Då blir det nästan en tävling!